Tidsfördriv

Min riktiga blogg fortsätter strula och jag fortsätter inreda denna blogg. Ganska roligt egentligen. Fast jag vet ju inte ännu om jag kommer att stanna här. Men sådär som tidsfördriv är det ju helt kul. :)
Och i ärlighetens namn verkar denna blogg vara mycket enklare att använda.

//BB

Passar på att testa mig fram

Medan bloggen.fi strular kan jag likaväl testa mig på hur det är att skriva här.

Tillbaka till verkligheten imorgon. Jullovet tar slut, arbetsdag imorgon, och det faktum att jag bara har 3 veckor jobb mer. Sen får jag söka mig efter annat. Nu börjar det verkligen kännas bittert. Usch. Inte tänka på det innan läggdags, blir svårt att sova då.

Sonen hostar och gråter om vartannat denna kväll, och jag funderar hurdan natt det egentligen kommer att bli. Att jag dessutom råkade ta mig en tupplur på dagen, vilket jag aldrig gör, och att dygnsrytmen annars också är helt råddig gör saken inte bättre. Undrar när jag kommer att somna ikväll? Och fram för allt, vilken tid kommer jag att vakna? Suck. Än känner jag mig inte trött, inte det minsta. Tror jag ändå får styra min steg mot sovrummet, och give it a try.



Till slut en bild på dottern som sjöng Singstar hela kvällen. Abba var definitivt favorit. :)

Vah? Bloggar jag här?

Oj oj, denna blogg har minns jag inte ens att jag börjat. Snubblade över den i misstag då jag skulle kommentera ett blogginlägg med mitt googlekonto.
Numer bloggar jag här!
Det lustiga är, att även om jag inte kom ihåg denna blogg, heter min nuvarande blogg samma sak. Snacka om omedvetna val...

//BB

Nytt jobb

Sambon har idag börjat nytt jobb. Det är alltid lika spännande då man går från något bekant och tryggt till något helt nytt och osäkert. Man är alltid lika förvirrad under de första dagarna, så mycket nya intryck och information man borde lära sig på kort tid. Måste säga att jag tycker det är skönt att jag inte är i hans skor just nu. :)
Stackars liten har varit ganska nervös här nu de senaste dagarna, och inte minst för skolningen som ordnas i Sverige. Mest nervös är han väl för resan, men det kommer ju nog att gå bra, det vet jag. Lite nervös måste man ju alltid vara. :)

Efter denna vecka kommer han att vara hemma varje dag, vilket kommer att vara väldigt skönt! Hittills har han varit "veckoslutspappa" (hatar det ordet), eftersom han jobbat på annan ort, och det varit för lång väg att pendla. Snart kan vi börja vara en familj på riktigt.

//BB

Vem skulle ha trott det?

Hade du frågat mig för 1år sedan hur jag tror mitt liv såg ut idag, hade jag nog gissat på singel, ensam, desperat och förvirrad.
Verkligheten är att jag har barn (en dotter på 4 månader), Sambo, 2 katter, och snart även husägare. Haha, vem skulle ha trott det? Var själv helt bombsäker på att jag skulle förbli gammelpiga; en surkärring som bor ensam i en etta i ett gammalt höghus och som ropar från balkongen fula haranger till grannarna i huset. En sån ni vet, som helt enkelt inte har något liv och som är bitter och inåtvänd och som sysselsätter sig med att dela ut spydiska kommentarer runt omkring sig.
Ja, det var ju en evig tur att detta inte var mitt öde. För hur kunde man någonsin mer bli en sådan surkärring efter att ha fött ett underbart barn? Redan det i sig gör ju att man smälter inombords. Och att ha blivit lyckligt lottad och fått en härlig Man gör ju saken inte värre. ;)
Några krusiduller på en massa papper ännu och så `vips` är vi husägare. Kunde inte bli bättre.